Fotboll...
Hur mallig tror ni han var när de här damp ner i brevlådan...shit jag ser ju nästan ut som ett fotbolls proffs:)
Hampus...
Bara så ni vet, så är det här helt klart världens bästa Hampus!
Den här killen är en av Adams stora förebilder, någon som Adam ser upp till och tycker väldigt mycket om. En fotbollskille precis som Adam. Vi får väldigt ofta höra här hemma att, så gör Hampus, så säger Hampus och Hampus ska göra, Hampus kan. Och helt klart går modet efter hur Hampus klär sig och hur han har håret.
Jag tycker det är jättekul, små killa behöver stora, bra och duktiga killar att se upp till!
Regn...
Precis lagom till alla barn ställt upp sig så kom regnet, det börja dugga och det öka och öka och öka....Det blev en rätt snabbt avrundad avslutning. Tur det finns paraplyer!
Adam hade sin hatt med sig, ifall det skulle börja regn. Då skulle han kunna ta på sig den...men det blev inte så.. för herre gud mamma det fattar du väl om man sätter på sig en hatt så blir ju frisyren total förstörd!!!
Det borde jag ju fatta;)
Skolavslutning...
Äntligen lov...Fast Både Adam och Olle längtar mest till att ändå få vara med kompisarna på Frita och Dagis!! Men det är ju oavsett sommar, sol och varmt och skönt, och man kan vara ute. Vare sig man är hemma eller på frita/dagis.
Viktigt är det i varje fall att vara fin på avslutningen=)
Prästkragar...
jag vet inte vart de kommit i från, helt plötsligt i år så var de bara där. De är jättefina, två riktiga tuvor nästan på asfalten. När gräset skulle klippas så sa jag strängt i från om att ta bort dem...Det gillades inte, för det blev ju så svårt att klippa. Men si det skiter jag i, för jag vill ha prästkragar och nyklippt gräs i min trädgård=)
Och ser man på...det fick jag..Hehe
Kolmården...
Vi har haft en dag i Kolmården. Jag kan säga att det var inte bara vi där;) Det var en super härlig dag, himlen var helt blå och det var så varmt och skönt. Det var mycket folk men det gick. Killarna tyckte det var riktigt kul, roligast var helt klart bergodalbanan och vikingaskeppet...haha har inte ett dugg med alla djur att göra. Får kanske ta en tur till GrönaLund i sommar=). Men visst gilla de djurparken också linbanan fick höga poäng och sedan delfinariet, och det måste jag själv säga att det var riktigt bra gjort i år.
En trevlig dag med familjen!
Vet inte riktigt vad som hände, jag glömde ta kort. Märkte att jag nästan inte tagit några när jag kom hem...inte riktigt jag!
Mina fina....
Det här är mina killar det=)
Vilka dagar...
Det är så här Sverige är bäst. Vilka dagar. Jag försöker släppa alla måsten (går så där) , för att bara få vara ute i solen. Man vet ju aldrig hur länge det varar.. Bäst att njuta, måstena kan man ta när det regnar:)
Soft...
Vilken tur vi har som har en kusin som tar sig tid med oss, att hon dess utom är instruktör skadar ju inte. För att stå ute på gräset i solen känns ju så mycket härligare än att stå inne på ett gym.. Hon är stenhård också, pressar oss till max... För att du ja, för att du kan.. Kom igen!!! :)
För mormor...
Vi är inte bara fnittriga tillsammans, vi tänker ofta samma tankar utan att ha pratat om det. Så klart vi kan vara allvarliga och ordentliga också. Sist vi var i den här kyrkan var på mormors begravning, då var det inget fniss och inget skoj, då var det högst allvarligt. Vi saknar våran fina mormor, hon hade njutit i dag om hon var med. Så det är klart att vi tände varsitt ljus för henne, Och egentligen så tror jag nog att hon var där någonstans i kyrkan och tittade på oss...Hon hade nog också gett oss onda ögat och sagt, var tysta nu och sjung. Men jag vet också att hon tyckte om oss precis som vi är...Spralliga, tokiga och glada.
Anderssonare...
Japp det är vi det...Syskonen Andersson. Vi är som vi är, vi säger vad vi tycker, vi gör som vi vill, vi har roligt tillsammans, vi skrattar, vi bråkar, vi är osams, vi kanske inte alltid gör det smartaste, men vi reder oss alltid, vi klarar det vi vill och vi fixar det vi bestämmer oss för. Ett bra gäng som man kan lita på och som älskar varandra!
Konfirmation...
I dag har min lillebror konfirmerat sig. Det är verkligen inte som det var förr...Jag måste tydligen vara äldre än vad jag vill tro, för "på min tid" då fick man svara på frågor, typ förhör. Det var strikt och ordning och reda. Men nu är mycket på engelska och det är dans och show... jag vet inte om det var bättre eller sämre, men det kändes lite konstigt!
Konfirmerad är han i varje fall :)
Jag satt bredvid min syster Tessan.. Vi kan bli lite fnissiga tillsammans..hehe inte bra! Vi fick onda ögat av mamma ibland, då skärpte vi oss ...en stund=)
Lillebror...
Det ser man ju inte på längden i varje fall. Jag vet inte vad som hände, helt plötsligt var jag kortast i familjen!
Och lillebror Lucas ja han är längst...
Svårt...
Att inte ha tillgång till en butik när man ska jobba är då inte lätt. Jag är ju van att ha bra arbetsytor, verktyg och massor av material, blommor och pynt att välja på. Så att stå på altanen i snålblåst på ett för lågt bord var inte det lättaste, men det går...För att skapa kan man göra över allt, vart som helst och när som helst.
Men jag vet nu att jag varit bortskämd tidigare=)
Ensamma...
Olle och jag är ensamma hela helgen då storebror och pappa är i Liverpool och ser på fotboll. I dag skulle han välja middag.. Kul , det blev mackor som lördagsmiddag. Helt okej tycket Olle, det är ju både gott och så går det snabbt... Och har jag lovat så har jag!
Så synd...
Mitt i våran fula vildväxta gräsmatta sitter den här söta lilla Bellisen. Det är ju jätte sött men så synd... Det är ju dags att klippa gräset, och då kommer ju gräsklipparen ta den stackaren.
Men det är ju fantastiskt att de kan Fröså sig så... Kanske ska strunta i att klippa gräset;)
Sommar...
Det är sommar nu. Man kan äntligen börja plocka lite blommor. Vilda sommarbuketter slår vilka köpebuketter som helst:)
Adam...
Tänk i dag fyller min fina Adam 10 år. Han har blivit så stor bara så där. Tyckte han var liten och min bebis alldeles nyss. Men nu helt plötsligt är han en stor kille. Han är snygg, fin, snäll, omtänksam, gullig och underbar.
GRATTIS BÄSTA ADAM!
I evighet..
Jag förstår inte, varför tar det aldrig slut. Jag har igen förlorat en person jag tycker mycket om. Våran fina fina Monique, en underbar försiktig och känslosam vän. Hon har alltid funnits där i Söderköping, kommit förbi butiken ofta bara för att säga hur mycket hon tycker om oss. En kreativ konstnär som lyckades skapa konst av helt otroliga saker.. Våran källare på akleja var inte bara min skattkammare utan även hennes. Hon gick där i timmar, hittade saker jag sätt som oanvändbara, men hon såg något annat, hon gjorde något vackert av det. Hon var lyrisk i vår skattkammare.
När jag sålde butiken fick jag denna fina tavla av henne, hon grät och sa att hon skulle sakna oss i all evighet.. Men nu är det mig tårarna rinner på, och nu är det jag som får sakna henne i all evighet....
Lite bättre...
Ja det måste man väl ändå säga...Att det här blev lite bättre och vårigare. Det känns i varje fall bättre, behöver liksom inte skämmas som förr. Det blev bara penseer och lite äppelkvister som trädet på baksidan fick dela med sig av... Sen så har jag ju lite lådor med olika pynt i garaget, så jag hittade lite passande garnband...Å det är jättejobbigt det här, jag som är van vid min skattkammare. Tänk vad mycket jag hade att välja på och hur lätt det var att piffa till allt lite...Det saknar jag mycket!
Jag slängde fotmasagebollen...men den hade ju faktiskt passat här nu.. haha!!
