Nu sover hon...

Så tyst och så stil och ändå så jättehemskt. Hon måde inte bra, jag vill tro att on tyckte det var skönt att få vila. Men  så hemskt det var, hon var så svag att det gick så fort. Det jobbigaste var att bara gå i från henne, och komma hem och se hennes korg. Ändå känns det bra, det var inget mer vi kunde gör för henne hon var gammal och sjuk och vi har fått ha henne i över tolv år. Jag vet att vi gjorde rätt och att hon har det bättre nu, men varför känns det som om tårarna adrig kan ta slut....

Vi har bestämt oss för att kremera henne och få hennes aska, för att sedan få strö henne där hon älskade mest att vara. Där hon älskade att vada i vattnet, duscha i slagen, leka med sin flytboj hon själv hittat i vattet, där hon rullade i gräset och fick gå lös och bara vara, där hon vägrade att hoppa in i bilen varje gång vi skulle åka hem. Då känns det som om hon är där hon hör hemma.
Morfar jag har inte frågat än för jag har inte kunnat prata om det utan att gråta, men jag hoppas du tycker som jag, att det skulle kännas fint och bra.

Jag kommer sakna henne....

Lilla gumman, både du och Wilma. Jag känner så för er nu i denna stund. Jobbigt, men det bästa ni kunde göra för henne. Vi får minnas henne som den goa, glada och spralliga vovve hon var. Lite busig också... Sov gott Wilma och tröstkramar till er andra. Mamma

ooo, vad sorgligt det är. kan inte ens ringa dig nu tror det skulle bli mest tårar, hoppas du vet att jag finns här för dig ändå. Fint val att sprida askan hos morfar, fanns inget annat alternativ. Det var ju det bästa stället för henne. Kram kram lillsis

Det käns bra att Ni vill att Wilma skall få vila hos mej på landet. Där kände hon ju sig som hemma. Jag kommer kanske inte sakna henne så mycket när jag vet var hon vilar. Vi känner med Er

jättekram

Då det inte finns några ord som kan lindra det för Dig just nu, sänder jag Er alla mina varmaste kramar! Tänker på Er! /Anna.J.

<3

Hej Linda jag känner verkligen med dig har gått igenom det än gång,och snart blir det än gång till det är så tungt. massor av kramar hälsa pojkarna

Hej Linda jag känner verkligen med dig har gått igenom det än gång,och snart blir det än gång till det är så tungt. massor av kramar hälsa pojkarna

Varma tankekramar till er!

Måste bara få lämna ett litet avtryck här i din fina blogg.

När jag läser ditt inlägg så kommer mina tårar och jag minns tillbaka för snart 2 år sedan när det var dags för vår fina vovve att få somna in. Han hade ont och var gammal och trött ( 14 år ) men det var nog ett utav det svåraste besluten jag gjort än i mitt liv , att bestämma när det var dags. Förstår dig fullt ut hur du känner det nu.

Vill du läsa mina tankar om när det var dags att ta farväl av vår vovve så får du gärna kika in här när du orkar och vill. Kram!

http://allwithinmyhands.blogg.se/2009/february/

Sov gott Wilma.. Tänker på er. Kramar i massor

Hej Linda!!

Jag älskar verkligen att läsa din blogg.Den är verkligen fin!! Nu har jag suttit här med tårarna trillande nerför kinderna...............

Lilla rara, söta, fina, Wilma. Jag minns första gången jag såg henne. Jag föll pladask direkt-snacka om att jag var såld. Hennes fina lilla huvud.

JÄTTE KRAM till dig Linda "Anci på skolan

Känner med er alla. Konstigt att komma till er och inte få det välkomnande som hon alltid visade. Tänker tillbaks på tiden vi hade med Emil. Skönt att hon inte behöver lida mer. Sov gott Vilma.Farmor.

Sov gott Vilma. Kommer att sakna dig kram farmor.

jag sitter och gråter för tredje gången till din text. Vet att den är jobbig att läsa men ändå vill jag för det är så fint och jag är så glad över att wilma kommer till morfar så vi vet att hon har det så bra som hon önskar.